Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Denna studie undersöker på vilka grunder vi kan utesluta personer från demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det får för åldersstrecket, vårt sista rösträttsstreck. Studien utförs från tre perspektiv; empiriskt (är), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material används dels rösträttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgången ser vi hur rösträtten gradvis utvecklats från 1866, från att först innefatta en mängd spärrar mot deltagande till att idag endast avgränsas med åldersstrecket.

This report is an examination paper in computer science at University of Växjö. The report will focus on the possibility to create adaptable systems and to cost calculate the work needed to modify a system to meet new demands. A project [demos] developed by Interactive Institute studio [12-21] in Växjö is the starting point in our work. They have during a period of two years developed a prototype of a system which intends to get youth and democratic selected representatives a communication platform where they may communicate with SMS. Today they are in a position when they want to develop the system for other user groups with slighter different purpose and to do that they need a more flexible system.

The right kind of democracy ? an ideology analysis of school literatures description of the term democracy.Writers: Fredrik Hedlund & Mattias AhlqvistDemocracy is today a word and a concept that in many ways is taken for granted and almost never is reflected on. The concept democracy is also considered as an essential issue in the swedish school system, both regarding the way the education should be managed and also as a part of the students democratic schooling ? all according to the comprehensive document Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94).The main purpose of this paper is to investigate how swedish literature in political and social science talks about and looks upon democracy ? what do the books say it means?The materials we have chosen for this report are the books Zigma and Forum. As metod we are using a textual ideology analysis in which we have created three dimensions ? meaning/associations, criticism of democracy, and demos/citizenship.

Den 4 oktober 2004 beslutade socialdemokraterna i Sverige och dess samarbets-partier i kärnkraftsfrågan att Barsebäck skulle stängas under 2005. Beslutet startade en mediedebatt i både Danmark och Sverige kring kärnkraften som tidigare varit död. Med en komparativ argumentationsanalys har vi studerat två danska respektive två svenska dagstidningar för att jämföra debatten mellan länderna. Sverige och Danmark har olika demokratiska utgångspunkter i frågan om Barsebäck. Skillnaden är att svenskarna är inkluderade i demos medan danskarna står utanför i denna bemärkelse.

Förvaltningsrevisionen är en mycket viktig del av revisionen, men förbisedd i forskningen. Vi vill med vår kandidatuppsats uppmärksamma förvaltningsrevisionen och vilka förhållanden i företaget som kan påverka förvaltningsrevisionens omfattning. De riktlinjer som gäller idag är utarbetade av FAR:s revisionskommitté och anger att förvaltningsrevisionens omfattning varierar från företag till företag som en följd av skillnader i förutsättningar och revisorns ambitioner och kompetens. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning. Med hjälp av en egen teori vill vi förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning, hur de påverkar och varför de påverkar.

Uppsatsen beskriver och analyserar låneförbudets i 21 kap 1 § ABL omfattning och dess kritik. Kritiken tar sikte på dels låneförbudets rättssäkerhet och dels straffsanktions nödvändighet. Vad gäller rättssäkerheten så behandlas låneförbudets omfattning i rättspraxis och förarbeten utifrån legalitetsprincipens krav på restriktiv tillämpning. Straffsanktionen analyseras med bakom av låneförbudets syfte och övriga civilrättsliga och skatterättsliga sanktioner. Slutsatsen är att förbudets rättssäkerhet kan ifrågasättas samt att dess aktiebolagsrättsliga straffsanktion kan anses överflödig..

?Liberal Democracy? is a common term in political theory, and it is used as if it had a commonly accepted referent, with both normative and descriptive content. This is certainly the case in democratic theory, where it on the one hand seems to refer to a normative democratic model; on the other hand it is used descriptively, to refer to real-life democracies. The deliberative democratic sub-field is not an exception; on the contrary, the term is frequently used albeit rarely defined; yet the concept it refers to is supposedly developed enough to allow detailed propositions about its citizens?s political behaviour.This essay is an attempt to analyze how Liberal Democracy is used by three deliberative democrats (Jürgen Habermas, John Dryzek and Stephen Elstub), in order to understand the democratic model (or models), whether normative or descriptive, they refer to.

?Liberal Democracy? is a common term in political theory, and it is used as if it had a commonly accepted referent, with both normative and descriptive content. This is certainly the case in democratic theory, where it on the one hand seems to refer to a normative democratic model; on the other hand it is used descriptively, to refer to real-life democracies. The deliberative democratic sub-field is not an exception; on the contrary, the term is frequently used albeit rarely defined; yet the concept it refers to is supposedly developed enough to allow detailed propositions about its citizens?s political behaviour.This essay is an attempt to analyze how Liberal Democracy is used by three deliberative democrats (Jürgen Habermas, John Dryzek and Stephen Elstub), in order to understand the democratic model (or models), whether normative or descriptive, they refer to.

Det har stor betydelse för ägare i fåmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det är därför ett väsentligt gränsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller är verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som är avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rättsdogmatiska metoden att användas.Det grundläggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lägre beskattning, anses vara det väsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.

Målet med detta examensarbete var att hitta, utvärdera och rekommendera ett nytt uppföljningsprogram för komponenter åt SOS Flygambulans. Genom kontakt med andra flygbolag hittades några olika program. Bland dem valdes två stycken ut som mest lämpade för SOS Flygambulans. Dessa två program var MTrax och CAMS. Med hjälp av demos från tillverkarna av programmen kunde de undersökas och beskrivas.

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning. Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hållbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som får företagen att producera hållbarhetsinformation. Studierna visar på ett flertal faktorer som kan påverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.Syftet med den här studien är att se hur företagens storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar hållbarhetsredovisningens omfattning.I teorin beskrivs legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag påverkas av intressenterna till att dela med sig av hållbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav på sådan information och söker legitimitet i samhället.I studien har en kvantitativ metod använts.

Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde..

Syftet med utredningen har delvis varit, genom en rättsdogmatisk metod, att fastställa jämkningsbestämmelsernas i äktenskapsbalk (1987:230) 12 kap. tillämpningsområde samt de rekvisit som möjliggör en tillämpning av dem. Vidare har det varit tillämpningens omfattning som utretts. Syftet har dock även varit att utredningen skulle kunna leda till att utröna bestämmelsernas tydlighet samt eventuella motsättningar och problem..

Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ?Citizenship education? och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar..

Studiens syfte är att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare års samhällsorienterande ämnen har kring begreppetämnesintegration, samt på vilket sätt och i vilken omfattning ämnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning är semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn på begreppet ämnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta ställdes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten ämnesintegration, samt de läroplaner ochkursplaner för samhällsorienterade ämnena där ämnesintegration finns som ett begrepp.Det framgår i litteraturen att ämnesintegrationen är grundläggande för elevernasförståelse och står inte i motpol till ämnesbunden undervisning. Pedagogerna är positivtinställda till att arbeta ämnesintegrerat och gör det gärna; men är ämnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar på ett begrepp med ett flertal definitioner, där det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, när och i vilken omfattning det passar att arbeta på detta sätt..